Det finns flera bakomliggande faktorer som kan bidra till barnets psykiska ohälsa vilka bland annat är: en tidigt bristande anknytning, sämre intellektuell stimulering, bristande barnuppfostran, psykisk sjukdom/missbruk/våld i familjen och/eller skilsmässa/osämja mellan föräldrarna.
Människan är ett socialt djur och således innebär avbrott eller påfrestningar på relationer en stor belastning. Det kan röra sig om ändrade relationer inom familjen som att ett nytt syskon föds, förlust av anhörig eller skilsmässa. Barnets individuella robusthet/sårbarhet gör också att det tål mer eller mindre och får en specifik roll i familjen. Det kan alltså vara stor skillnad på den tid och det bemötande barnet får av föräldrarna beroende på plats i barnaskaran.
Tonårstiden upplevs olika hos varje ungdom men generellt sätt brukar den vara påfrestande, då övergången från ungdom till vuxen tar form. Kroppen och relationer förändras och förväntningar från föräldrar kan komma att öka. Det uppstår ofta konflikter med vänner och på hemmaplan som kan vara svåra att hantera på egen hand. Att bli mobbad kan få allvarliga konsekvenser för utvecklingen av självkänslan. Även mindre dramatiska utslag av samspelet med andra barn utgör riskfaktorer för den fortsatta utvecklingen.
Jag har arbetat med barn och ungdomar inom första linjens psykiatri som haft olika bekymmer; separationssvårigheter, utfrysning och mobbning, självdestruktivt beteende, höga prestationskrav, konflikter med anhöriga, hedersförtryck, svårigheter med skolarbete, ätstörningar, trauma, tvångsproblematik/katastroftankar samt rädsla, nedstämdhet, ångest och/eller depression.
Kanske känner du dig nedstämd eller orolig över något just nu eller har ett självdestruktivt beteende? Du kan eventuellt ha varit med om något svårt och behöver bearbeta det i samtal.
Jag kan hjälpa dig med att:
”Livet är en utveckling, och ju längre vi reser desto mer sanning kan vi förstå. Att förstå de saker som står för dörren är den bästa förberedelsen för att förstå dem som ligger bortom” – Hypatia