Relationer kan vara både sunda och osunda, närande och tärande. Vad som bygger en individs relation till en annan människa har till stor del att göra med anlag och temperament, livsmiljö och anknytningsmönster. Det sistnämnda grundläggs under barndomen och baseras på föräldra-barnsamspel. Det är i hög grad det tidiga omhändertagandet och samspelet med ens egna vårdnadshavare som inverkar på beteendet i framtida kärleks-, familj-, och yrkesrelationer.
Det är av stor betydelse för barnet att känna att den har en trygg bas att utgå ifrån för att kunna utforska sin närmiljö. Vid oro ska barnet känna sig säker på att det har en trygg hamn att återvända till (vårdnadshavares famn och tröst). Mindre lyhört föräldraskap i allmänhet, och omsorgssvikt i synnerhet, ökar sannolikheten för utveckling av otrygg anknytning. Det utgör en riskfaktor för olika negativa utfall avseende känslomässig och social utveckling under förskole- och skolåren. Barnets inre arbetsmodeller är föränderliga i både positiv och negativ riktning och påverkas av samspelet med främst familjemedlemmar.
När familjer kommunicerar intersubjektivt finns det plats för både tillhörighet och avskildhet i hemmet som bär och utvecklar delandet av det pågående familjesammanhanget. En förälder kan ha varierande förutsättningar att hjälpa sitt barn att reglera känslor av hot, ångest eller rädsla. För att klara av reglerandet behöver vederbörande ha en god mentaliseringsförmåga. Det innebär att föräldern kan identifiera, avläsa och förstå sig själv och barnets inre tillstånd med avseende på tankar, intentioner och känslor.
Kanske upplever du att din egen förälder har/hade svårt att möta dig i dina känslouttryck med en positiv känslokvalitet i handling och i uttryck? Det kan eventuellt ha påverkat hur du själv som förälder upplever relationen och kommunikationen till ditt barn. Du kan uppleva samspelet som komplext och svårbegripligt och behöver svar och vägledning.
Jag erbjuder barn och föräldrar med samspelsproblematik ett kvalificerat stöd i hemmet. Det här stödet kan vara till god nytta för föräldrar som känner sig osäkra i sin föräldraroll och har svårighet att förstå barnets behov och signaler. En förälder kan ha regleringssvårigheter och inte finna fungerande rutiner tillsammans med sitt barn vad gäller mat, sömn och skrikighet. Den här formen av stöd i hemmiljö passar även för föräldrar som uppfattar sitt barn som överdrivet aktivt/passivt eller uppfattar att barnet reagerar påfallande starkt och får vredesutbrott, är klängigt eller lättstört.
Jag gör hembesök och videofilmar olika sekvenser som sedan diskuteras. Föräldern får då möjlighet att se sitt eget svar på barnets uttryck vilket kan ge en ökad förståelse för barnet och en förmåga att uppmärksamma och vara lyhörd för barnets signaler. Avsikten är att optimera en god anknytning och bindning mellan barn och förälder.
Jag kan hjälpa dig med att:
“Början är den viktigaste delen av ett arbete” – Platon